AHS

Äntligen fick vi träffa Marie Lundström, vår pristagare 2019, vid årets Höstsalong

En välbesökt och förväntansfull skara mötte Marie Lundström vid vår Höstsalong den 14 november på Söder i Stockholm
Läs mer

Fullt hus på Spira om och med Viktor Rydberg och Alf Henrikson

Stor uppslutning på Spira i Jönköping när Peter och Erik läste verser av Vätterbygdens två stora författare Viktor Rydberg och Alf Henrikson. Ett arrangemang av Smålands musik och teater.
Läs mer

Alf Henrikson-priset 2023 till finlandssvenska vispoeten Henrik Huldén

Journalisten, dagsverspoeten, visdiktaren, översättaren och scenartisten Henrik Huldén har tilldelats Alf Henrikson-priset 2023.
Läs mer

Inbjudan till Alf Henrikson-sällskapets årsmöte den 24 april 2024

Kära medlemmar i Alf Henrikson-sällskapet – det är med glädje vi i år kan bjuda in till årsmöte i den vackra Börssalen i det anrika Börshuset onsdagen den 24 april från 17.30. Börshuset, Stora Börssalen, ingång Källargränd 4, Stockholm.
Läs mer

Pristagare 2023: Henrik Huldén, dagsverspoeten, visdiktare, journalist och översättare

Motivering: ”för att han på lätta versfötter gläder närsynta öron med fyndigt diktande, från snapsvisa till psalm och en myckenhet dagsvers däremellan, och för att han i sång, musik och handling håller viskulturen i gång i Finland, Sverige och hela Norden.”
Läs mer

Dundersuccé 2-3 februari 2024 för ”Alf Henrikson goes Mello” på SmåLit i Jönköping

Extrastolar fick bäras in i Länsmuseets stora sal när Hans Josefsson och Gittan Glans presenterade (den mer okände) schlagerförfattaren Alf.
Läs mer

Pristagare 2019: Marie Lundström

Motivering: ”För att hon som entusiastisk programledare låter radiolyssnarna möta författare, läsare och böcker, böcker, böcker.”
Läs mer

Karl XV sitter på Djurgårn,

Fruarna kommer i samlad tropp

Från nordost kommer vintern och vildmarksskriet

Genom rutan känns solen locka

Fabrikörerna sitta i Gnosjö, i Sävsjö och Tenhult de bo

Geniets gärning är sträng och stor

Framlidna ryktbarheter spåras i huset än

Ett lågtryck står över trakten av Rhen

Ge oss de gamla sångerna

Fullmånen klättrar på rutan än

Om en mansålder bara i vårt avlånga land

Tistlarna trodde sig säkra, men nix

Den unge mannens jeans hade hål på knäna

En djupfryst men upptinad groda

Fåren på Island var icke få

I dimman sitter nornorna och pysslar med sin tråd

Trumpeten gnyr och vokalisten vrålar

Den vintriga månen lyser

Ingen kung eller kejsare tittade in

År adertonhundraåttioåtta bildades Stockholms sparkstöttingklubb

Ärans och hjältarnas språk, det händer att fransmännen hör dig

Du som med aktningsvärd konst är kunnig att carambolera

Gråkall vinter, slask som slinter, blå korinter små

Jag sjunger om den snö som smalt

Strandgruset rasslar i dyningen

Du dybruna kryp som i tätmaskad hov

Glöm, lantman, ditt och jordbrukets betryck

Si himlavalvets våta dropp

Har du sovit på sju sorters blomster

Skrattet spände du över oss

Att äta himlens fåglar och havets alla djur

Och eldaren ståndar i drypande svett

Om napp, om tut, om rock, om hatt och kappa

Imponerande filer normal, akademiskt registerfört prosa

Vallmo och blåklint och gullris och bra

Fem flikar äger fodret och ytterfodret fem

Nu är det skolan som börjar igen

Det låg ett stort och stadigt etui

Jag är den arme mannen jag

I pingst när syreneras knoppar

Från söder lekte vinden

Med väska i hand genom livet du går

Betänker wäl när julens gris I reder

När det nordliga Kaukasus trakter lystes upp av historiens ljus

Å, att få vakna en morgon igen

Och Dom Perignon, som i Hautvillier i helighet levde som munk

Vad är om kräftan att säga, vafalls

Hösten kommer och skvätter

Prästerna satt i Egypti land

Såren i berget som bergsprängarn sprängt läks väl om hundra år

Månntro tiden stod stilla och inte gick

Såren i berget som bergsprängarn sprängt läks väl om hundra år

Midvinterns väder är bistra

Vad murar du, murare, för en mur

Icke blott livet är komplicerat

Klockan har tydligen

Vasen med näringspiller sätter du rosorna i

Damen i televisionen sa

Det sitter en farbror och dricker sprit

Ruskig är vägverkets makt

Det finns ingen grund att slita hund

Alltfort förkortas dagarna

Gatlyktan överröstar med lätthet Orions ljus

Fåret ull för miljoner

Gamlingen pulsar i snögen

En kråka sätter sin signatur

Huru önskar jag icke att staten

Vad har det blivit av sången

Lokalen rungar av skrän och böl

Bron Bifrost står nymålad för min syn

Svedjefinnarna slog sig ned

Gubbarna sitter betänksamt och skådar

Koltrasten sitter på TV-antennen

Tiden tickar på

Var håller en lebeman lämpligen hus

Varmed skall människan skyla

Särla dagas det

En annan sommar, ja en annan gång

En annan sommar, ja en annan gång

En annan sommar, ja en annan gång

Vart ska du gå Johanna

Det stora trädet föll för motorsågen

När dagens ljus omsider tagit vid

Vi har åldrats i kapp

Dagens och nattens rikedomar

Principen känns med åren

Medan datorn och människan talas vid

Till brevlådan gick jag i sakta mak

Mefistofeles tog sig en middagslur

Patriarkerna gnagde på markerna

Storkarna sitter på turkiska hus

Ständigt skall sten vid vägen stånda

Ordet gryta är härlett ur ordet gröt

Är de hoppfulla dagarna månne förbi

Tiden blir snabbare, åren blir korta

Läroverkslektorn i Sveriges land

Ovana vid arbete är en övergående ovana

Picumnus var en romersk gud

Aktare, aktare

När dörrknackarn

Sent kommer posten knallande

Behovet är himmelskriande

Mig unnar ödet det dagliga brödet

Spriten vi köper till sjöss

Vart tog alla vår ungdoms mästerverk vägen

Kan undra hur livet gestaltades

Navarra, kunde jag läsa på buteljen vid grannens kalas

En längre kapten vid Frälsningsarmén

I himmel och helvete är du

Varför faller det ständigt materien in

Lovisa som bor i Lovisa

Geni är att lägga märke till

Diktarens själ, bevare oss väl

Mot evighetens stora gap

Stora kompositörer

Dagsmejans droppning

Ifall vetenskapen får hålla på

Vad blev det av druiden

Blott en durkdriven skurk kan stå purken och murk

Kalifen gick in i gränderna

Midvinternattens köld är hård

Inte sitter jag tåligt och döljer

När omänskligheten

Jorden i Sverige är lugn och platt

Palmen växer i krukan och samlar sitt stockholmska damm.

När dombasunen klingar

På yngre personers kläder

De befolkade kontinenterna

Slasket slaskar sitt slaskiga slask

Nu börjar det dagas inomhus.

Nordostlig är vinden i Gävleborgs län

De röda myrorna hatar de svarta

För nordiska alkoholister var månen en stäva med mjöd.

Långt långt borta i det forna

Den snälla oxen

Nyhetsflödet är likt en kloak

Orfeus läspar till luta

Hela vintern har blåsippan bidat

Landshövding, skriver en idiot,

Mobiler bör smörjas

Människoätare visar sig sällan. Om de förekom tätare stod vi oss slätare alltemellan.

Härmed är vintersolståndet förbi

Subjektet och predikatet

Jubeldoktorn botade anapesten medelst folkmedicin

En mulen afton nåddes jag långt ifrån

Den vackra Afrodite

Den som lever på fibrer

Titta så linjerna kröker

Idun flätade Brages skägg

Det fagra Eslöv, o hur skönt

”Enstaka somrar så vore det skönt

Arvsynden kliar

Seraferna sjunger för kreti,

De svenska granskarna ger fan i danskarna

För den flygande holländaren gick det väl an

När jag lämnar mitt jordeliv med sorg

Joggaren joggar min näsa förbi

Skolbarnen skriar i ostämd kör

Bladen gulnar ,baden kulnar, staden mulnar fulnar trulnar

Gustaf Vasa

Far kunde vifta på öronen han

Gruvsamt ljud suset

Höstens flammande

Det sägs att med tiden

Veten att geten

Tunga känns Svenssons fjät

Mörkret föll på potatis- och kålland

En lyckans ost är den som föddes händig

Tvånget att skotta känns inte bra

Fönstrets glas, du Celsius

Vildsvinsgaltarna blev offer på altarna

Själen är som eld, sa Voltaire.

Undersåtarna är arga och bråkiga

De skånska aftonmålen

När man sitter vid datorn och drömmer

Om en tölp vilken ej har gått värdshus förbi

Alkemisten satt vid sin degel

Idolen han gapar till trummornas dån

Hundstjärnan lyser av all sin kraft

Kan undra hur orangutangerna mår

Det har funnits en tid, kan ni tänka er det,

Jag sporde en lantman, han svarade villigt

Ensamma människan sitter i Tjureda by och läser om jordens överbefolkning

Bokhösten börjar och kvällen förlängs

Ja, de anställda stjäl som skator

Ja, de anställda stjäl som skator

Profeten har knappast förbjudit sprit

Världen förändras en smula. Jojo, tiden går.

Jag såg att häggen blommade, det kom en doft av den

Vad besviket och misslyckat livet kan bli

Bondens och slaktarens dagliga flit

Dagarna börjar bli längre, det är tydligt att året har vänt

I kurfurstens lyckliga dagar kände vi hjärtat slå

Med lagerkrönta ännen och rikt geni minsann

En vanlig poetisk filosofi

Gula fingrar är icke i herrarnas smak

Treprocentsregeln är utlöst, åt den vill jag ägna min sång

Enär Luther dundrade svåra

Kråkorna kraxar i häpen ton ute vid Lövsta sopstation

Asgeir Asgeirsson hette en hövding.

Statens folkbadsnämnd gluttar in i vår stuga

Tydligen framgår av siffrornas ljus

O, att de stockholmska kommunalarna

Alldeles ensam i fiendeland lever och verkar jag

Så har de fyrtio åren gått sin färde

Starka och ärliga mat som närde med kraft våra fäder

Skynda dig nu att betrakta kyrkan i Klara

Det skall sitta en gammal man framför stugans dörr

Lycklig den som försänkt i naturens famn

Vattnet glittrade, solen sken smultronen lyste bland gräsen

Broder Hadar gick i sin täppa och sade

Vid Riksbrons fäste på Strömmens strand

Tågom fram med förödande fällor i hand

Cyklisterna färdas på landsvägens ren

Odalmannen står i sin grind och vädrar sin undergång

Jag är en lantbrevbärare som går med tunga fjät

En vanlig poetisk filosofi som från förkrigstiden vi kommer ihåg

Herr Stallarholm sade: Jag läser att fjärdingsman

Fridfull i söndagsmorgonens sol låg vägen till Gränna

Jag trotsar den store Böjgen som manade mig att gå utenom

När Mälaren upphört att vara en vik av havet

Kom, säger Flitiga lisa, och prata med mig lite smått

Evinnerlig ära, lov och pris vare almanacksmonopolet

Gatukontorets personal vare beundran och pris

Om du visste min son, med hur ringa vishet det styres i världen

Det kan gå dagar nu då man inte ser några skyter

Löven gulnar och faller, bonden går vid sin plog

En vacker dag finns det ingen där när vi skola gå ut efter öl

När vi började vandra på vägen, Ludvig Markaryd Jonsson och jag

En vacker dag då vi vandrar på gatan i Sveg

Bäst som prosten på kyrkvägen fridsamt skred

Läntzman reed j galopph genom Sala

Rätt som det är blir man gammal, man föraktas och hånas ut

Varje morgon och varje kväll i detta vårt högkvarter

För det första odlas här icke obetydligt med råg

Tidningsbuden traskar och går till avlägsna kåtor och ställen

Heliga sju sovare ur sömnen i Efesos spratt

Vad innerst i västliga Hälsingland skall gummorna icke få se

Sedan vi byggt oss ett uthus med egna händer

Hängmattan, sade en man, vinner åter terräng

Behagliga människa, under ditt solparasoll

Vi har prövat många metoder att utrota sorken

Du blånande hav som mångtusende slag

Lyckan i livet yttrade Peter den store

”påsk”, sade Athanasius under andligen mättad stämning

Sade de fyra stånden: Låtom oss icke försumba

Över kullerstensgatorna dånar hästarnas hovar

Barockens feta änglar som hänger i kyrkornas tak

Vi läser i almanackan att dagarna lider och går

Varje dag när på dröjande ben man vandrar i vårsolens glans

Procenten av dem som på djävulen tror

I utländska män är jag inte glad

Träd ut i snabbutbildad flock

O gråaste forntid, vart gick din stråt

Jösse Eriksson, ondast av fogdar, spände dagligen kvinnor för plogen

Här finns det mycket för sociologer att göra

Gack genast till Statens historiska museum och titta

Vid alla sjöar och vattendrag bland Sveriges berg och backar

Iag är Brynte Sursson iag är fuller okänder än j dagh

I Skånes Djurpark, där vargen och kon och den fine kronhjorten

Ullproduktionen har stigit de senaste åren

När vi väcktes i dagningen såg vi att marken var vi

Där växte uti Hildings gård en planta som blev stor och hård

Om ett fåtal år skall det vara vår lott att mumla

Vi läser om skräddarmästarnas riksförbund

Kom kära barn till själaspis på kyrkans nya vackra vis

Flottans folkdanslag borde komma kryllande

I tunga flingor faller snön på taken

Fiskaren fann sig i ekan som fanns vid hans skär

På skrivbordet har jag en dator

Den som lyder råd är vis

När jag ser en person med free-style

Michelangelo var ett geni, och likväl skrev han ner

Jag läste ett råd av den vise Mark Twain, och det lyder på svenska så här:

Branting var allt en förmögen bracka

Vad glädje att förunnas en frukt av BNP

Till televisionen en kväll satt vi kedjade

Vad angår mig andras ungar

Aja baja, från odör!

Dikter, min gosse, uppspirar ur fjorårets mosse

Efter skålning kommer skrålning.

Den som bjuder sin nästa på rätter och drycker

Bed vackert till Vårherre

De troendes glada förhoppning är att snart går världen under

Musikanten han spelar så generös

Var vänlig och dämpa ditt buller, min son

Människan visar sin styrka och makt

Muslimen i Libyens öken

Vad roligt de hade i Babylon

Den tyska haren blir aldrig svensk

Den gamla skolan har lagts ner

I byxor trivs den gamla damen ej

Märkbart förlänger sig dagarna

På Borneo flåsar och svettas de

I den frusna hamnen i Helsingfors

Engelsmännens vattenrör fryser i vinter igen

I jorden sover humlorna, såvitt jag kan förstå

Professor Semper Idem engagerade som assistent

Sekeljubileet av kommunikationstabellens originaledition

Efter en metodisk inventering av såväl arméns som marinens personella och materiella resurser

En lokal amatör från Kristianopel mobiliserades

Abstrakt betyder egentligen bortsläpad

Anno 1968 revolterade studenterna i Belcanto

Infinitiven bildas av verbets stam

Vad televisionen i Sverige tar sig före

Hunden skäller och tuppen gal, de är långtifrån tysta och stumma

Hur många hedningar cirka

Vemodet sänker sig över vårt land

När livet hunnit förflyta

Hunden är sin herre förbunden ty jyckarna älskar förtryckarna.

Skuggor av svalor i skyn

Kejsar Neros porträtt i marmor

Konferenshotellet är specialkonstruerat för gigantiska

Infrastrukturen i monarkien undermineras successivt av staten.

Pjäsen ”Lax lax lerbak” hade urpremiär sommaren 1948

Förundrade tittar vi oss om i miljön

När man blir gammal så glömmer man namn

Rimsmeden och ränksmidaren städade städse varnadras städ

Undrar om inte svalorna var fler

Katten går ut i rabatten

När taxeringsnämnden begynte taxera

Med ett kärnsvenskt utrop avslutar signaturen H

”Förfärligt”! Gruvligt! Oerhört!” skrek han

Märk vad som sker till din ära

Östanvinden över österlandets öde öknar

Ärrade ämbetsmän ängslas ärligt

Åkarens årbräckta åk åkte årligen åt Ålsten

Zionistiska zeloter zoomar Zebaot

Ynglingaätten ympade Yggdrasil

Xenofon xylograferade xällan Xerxes

Vida vindlade vikingarnas vägar

Undergivna undersåtar ursäktar Underdånigt underklasens

Taxiförarens tax taxerades till tusen

Salomo saluterade samvetsgrant samtliga salvelsefulla sabbatsfirare

”Rötmånad”, raljerade redaktören rådvill

Qualificerade qvinnor qvaddar qvickt qvittenqvistarnas qvalster

Påven pucklade påpassligt på påskens protestantiska pilgrimmer

Oasernas otuktiga odalisker orsaka oundgängligen otaliga

Nio nidska nolltaxerare nivellerade nyligen naturen

Murveln mottog motvilligt mytomanens maskinskrivna manuskript

Lektorns late lärjunge ledsnade

Kokkonsten kallas kockarnas krävande kall

Jäntornas junta jagar jämlikheten

Inkompetenta idioters illalåtande improvisationer

Herulernas heraldiske hövding hejdade härförleden

Gelbdjutarens frånade gesäll garanterade gärna grosshandlarens gängliga gamla guvernant

Fabrikören fruktar frenetiskt för företagets forbestånd

Elaka evangeliska erövrare erkänner endast Eddans etik

Delikata desserter dominerar damernas diet

Civilisationen cementeras

Bilismen berör bevisligen bondlandet

Astronauten angör aftonstjärnan

De tusende dofter som brevbärarn bär

Ynglingen vandrar mot okänt mål

Alla som heter Dagmar

Om jag slapp deklarerandets trista och okloka plikter

Katten ligger i stugan och har det bra

Gammal och skröplig sitter man här

Från Voksenåsen i soligt väder

Ingen kan vara tryggare än en framgångsrik bryggare

Spröjsar i norska fönster

När reportern i radio sporde vad orsaken var

Mellan ekarnas kronor i sommarkvällen

Omsorgsfullt ifylldes en blankett genom tjänstemannens försorg

Heidenstam satt overksam

Borgmästar Guericke visade klart

Fjärran i öknens avskildhet

Treenigheten i Guds person

Gröten är äldre än brödet

Rådjuren vandrar förstrött kring min villa

Julespisen är fet och karlaktig

Fysikaliska fackmän i våra dagar

Vilka mängder av fakta som vi slipper beakta

Mammor med barnvagnar utan tal

Uroxkorna gick i det forna

Griparna kraxar i kunskapens träd

I DN-söndag i går skrev Finn Zetterholm

Buller uppfyller gatan och bång

”Pensionärer”, sa flickan som klippte mitt hår, ”har inget tålamod.

Nornan som spinner min levnads tråd

Gastronomerna njuter aromerna

Veckoslutsekipagerna

Vått öser regnet, kall blåser vinden

Herr Palme ansåg att två gånger två blir tre

Stundom känns tiden märkvärdigt kort

De svenska turisterna trodde

Ha, du lås

Ständigt ska sten vid vägen stånda

Marcus Terentius Varro skrev

Vem där? En jamb. Försvinn! Vafalls?

Ottar Vendelkråka skulle ut och åka

Sträva, min kära och streta

Om kärlek och sånt kan det sällan bli tal

Understundom får jag ett vänligt brev från någon som heter Stig

Gorillahanen slår sig för sitt bröst

Högkonjunkturen for sin färde

Mussolini försökte med hugg och slag

Regnet som daskar i markens lera

Det var dricka och mat, det var fest må du tro

Mången gnölar sitt hemfjorda tjafs

Presstöd kallas en oblyg dusör

Om herr Palme la av med sitt taktiska gnat

Den dagen då unga järnvägsmän

Diktaren Leopardi var till den grad glädjetom

Hallåmannarna bad oss tänka på grannarna

Vinfälten i Champagne är beströdd med soporna från Paris

Herr Nicolin och herr Nilsson, herr Palme och andra dårar

Saligen dö vi

En kvalificerad fotbollssparkare

Nykterhetsrörelsen hatade motboken så

I Östersund gick solen ner

Decembernatten är mörk och lång

Varannandagsskolan i Gudmundrå

Ivar Lo-Johansson, må ni tro

i Sakta mak försvinner våra år

Den svåra konsten att hitta på

Vinterlämning.

Där jag kom farande österifrån

Natten är mörk och vädret kallt

I december när dagen är kort

Till matkultur lägger jag märke

Monika, MOnika, nu är det höst

Jag undrar, jag vet varken in eller ut,

Över druvornas mogna klasar

Långt bort över torn och balkonger och tak

I Helsingborg en vårlig dag

Vid mindre vägar går kumminet redan i frukt.

De vita umbellaterna lyser ur gräs och strå

Den tionde maj slog björklövet ut.

Harry Martinson, numera vorden en aktad gamling

Så ofta vi inte har något annat att göra

Palnatoke hette en man. Han var mycket skäggig av naturen

Vi som har barn som är vuxna och stora redan

Denna värld är den bästa av alla tänkbara världar

Sedan stadsbon har krattat löv och ris

Beträffande bildstormandets i kyrkorna återupptagande

Här kommer vi, som tror oss vara sluga

Vitus Jonasson Bering drog ut från S:t Petersburg

Om en månad, tänk om en månad i Algutsboda

Åskan dånar över vår lantliga stuga

Den som har levat vid Ålands hav sedan sin födelsetimma

Vad tänkte Bernhard Agaton Kjellmark, när han på äldre dar

Knotten i Strängnäs dansar kring katedralen

Medan jag ömfotad väntar på tricken

Haver man varit borta från sin plantering en månad

Tänk den som vore en företagsam karl

Sömnbringarvallmo, Papever somniferum, blommar i dag vid vår knut

Herr Stallarholm sade: ute hela natten har vi varit på fiske

Från toppen av Smålands Taberg skall polisen se

På den evigt strömmande Strömmen som forsar kring svarta skrov

Tankfulla satt vi i gräset och tittade ner

Kan någon förstå varför alla turisterna kommer från fjärran land

Hör furornas dova sorgemusik av såväl robusta som smalare trän

Alla vår barndoms stigar har vuxit igen

Tag med dig din såg och din yxa och följ mig till Nacka

Till Töreboda köping på havet går vår gång

Den sista maj släppte grannen ut sina kor

Sättpotatisen kostar i år åttio öre per liter

Demokratin som råder på Stockholms vatten

Ingenting, sade hr Norup, kan vara mer härligt

Vore vi handelsarbetare nu så läte vi utgå av trycket

Måsarna vandrar på åkern, de minns att den förr varit våt

Herr Stallarholm stod som vanligt på Selaön

Formica Rufa vaknade till i vårsolens bleka sken

När ljuset om kvällen är tänt på Norrbro

Till staden Cerasus i Pontus kom med sin segrande här

Isen dansar till havs vid Strömmen

Här ser du Vjatislev, där ser du Knut

Är det till äventyrs själva fanen

En snöplog om sommaren utgör en glädjerik syn

Herr Stallarholm sade: I förrgår kväll såg jag igelkotten

Somliga nödgas varje kväll

Den bottenlöst djupa mystiken står tät över Påsköns strand

Herr Stallarholm ringde från landet och sade: Snön

Mycket svårt att fatta hur det kan gå till

Ehuru det vidsträckta havet ligger fruset

Vilken välsignad och glädjerik framtid röjer

Adertonhundratalet är icke på modet mer

Till sommaren, till sommaren, då far vi hurtigt bort

Avundsvärda män går tyst och påtar

Ett orimligt vackert väder när trasten i grantoppen spelar

Männen som stred vid Trafalgar och männen som stred vid Dunkerque

Tom Sawyer i söndagsskolan satt med lapparna sina, som känt

När våren begynner förläna vår hembygd sin blå atmosfär

Mynt- och justeringsverket bemyndigas med förtroende

Håll öppen, håll öppen Strömsholms kanal

Jag är den flyttande fågeln som flyger din näsa förbi

O vad det droppar dagen lång

Herrelösa och övergivna står dagens velocipeder

Professorn sade: Till smältning av 1 gram is

Julius Caesars minnesvärda bedrift

Doktor Urwitz han red över Frösunda fält bland bockar på högresta ben

Tre små bävrar i Närket är värre än Vattenfallsverket

Det skulle icke förvåna ifall man finner att Erik XIV fick ett naturligt slut

Var är folket som tog sig en rusdryck

I dessa lokaler där mången vilsen poet

Det blåa vattnet glittrar i solens ljus

När kinderna rodnar och näsan är blå

Vid en flod som heter Nestos

Ett hittilldags okänt kapitel ur Nestorkrönikan

Genom att borra och gräva sex miljoner meter

Drottning Victoria gick till sitt kök en afton då allt var frid

På ungdomen klagar vi skarpt och med rätta

Ack, den som vore sjökapten

När detta året har nått sitt slut skall Mozart vara en plåga

Vad var det som smällde i Arjeplog?

Vintrigt och grått kring järnvägens blänkande bana

Sparta i våra dagar är inte mycket att se

Lycklig den som fjärran från världens ävlan

Från uppgången till Akropolis går man tvärs över gatan

På Akropolis sydsida håller man på att fiffa upp

Vårarnas knoppar öppnas

Genom Hagia Sofiaspelar eftermiddagsljuset

Kall blåser vinden i dag i Seraljens trädgård

Rom byggdes av bönder, och när staden växte

Klockan nio på kvällen avtågar den grekiska valutakontrollen

Ingen bör påstå att Sverige står främst bland nationerna

Tuppen i Bosarp höjde sitt galande

Eftersom människan är vad hon äter

Caesar är död, Karl den tolfte gick bet, katekesen blev glömd med åren

Lucullus han låg i sin matsal och åt under sorgsna och missnöjda ord

Granen barrar i vrån så smått och skinkan har mist sitt behag

Låtom oss sända en ny tanke till dem som på södra halvan av klotet

Betryckta papper av alla slag kläms ner i herr Stallarholms låda

När jag var en liten och sorglös kalv som inte bättre förstod

Jag är en sorgmodig trädgårdselev som vill veta hur morötter sås

Vårt pastorat var lugnt och fett men 1961 skall vi från gället gånga

Fordom hade vi tydligt på känn att de personer var bra

Se folkskolläraren han bockar och böjer sin nacke och ler

Kan undra om böndernas häpnad var stor

Om hundrade år är det alldeles tomt i vår brunn

Haren sitter i Sörmlands län och tittar på gårdarnas äppelträn.

Häxorna, säger en teori, drack sannolikt drycker med bolmört i

Evoe, Lövgren, du pumpara väl på? Från Danviken kommer en båt

Tåget skall gå till Knivingaryd, ty annars känns tillvaron tom

Världslarm i dag är det jag som slår när svarta fläckar i solen står

Det är att befara och frukta på bio när ljuset är släkt

Barnet som bolmar och röker Bill får svårt att lära sig utantill

I denna teknikens högsäsong då staden blir som ny

Låtom oss även den dag som är lägga i mjölken ett smolk

Hela vintern i ishavets köld gick den pälsklädde Nordenskiöld

Sjöarna blundar. Vintern stundar

Leksaksbranschen behöver saneras såsom på planschen demonstreras

Jag är ätliga grodan, dömd att sitta och vänta

En appell vilken många föräldrar förstår

Tiden flyr över sten och stock

Världen förändrar sitt kynne gunås och rubbar naturens lagar

Herr Stallarholm kom från sin lantliga bygd och steg ut ur Centralens hall

Vi är de första på jorden som verkligen känner

Sputnik vandrar på himlens päll och lyser med biblisk glans

Jag stod på stranden och glodde. Det var en regntung dag

Trenne skummisar ropar oss an, de ljuger alla tre

Höjda taxor och stora försakelser

Med skräckblandad läste vi fordomdags

Ekorrn satt i granen, slog sig glad i knäna

Gyttjan smackar kring insjöstränderna

Jag är den äkta fransosen som gillar ett ljuvligt bord

När Moses nedsteg från berget med tavlornas lag i sin hand

Plötsligt stannade moder Svea och sa

Vid Långholmskanalen slog mig en tanke, fast obetydligt

Den svala september kommer med glasklar luft

Det sägs att i himlen är glädjen stor

När de förfinade babylonerna kom på ett underbart skepp tilldet mycket västliga Kreta

När det regnar över en båt och skvätter lite grand

När det blåste som värst över sjön och drog och ryckte i båtarnas rep

Denna sommaren är det en svårutförd sak

Kardinalen är i sin katedral, bär aldrig shorts på sin kropp

Somliga år är äpplena stora och många

Redan de gamla grekerna gjöt på beundransvärt vis

Fordom om morgonen kom det en rödkindad piga

Fågeln, som kommer från vägens ren

Det förmäles i dag att världens potatiselit

En gång har det hänt mig som barn att jag såg med ögon stora och vida

Grävlingen, sade Björn Berg, som bor hos min far

Månen i augusti är stor och mycket snygg

Regnet faller på ond och god, och den onde han säger, o syndaflod

År 1914 innan världen fylldes av strider

Tidigt om morgonen hörde jag regnets dropp

En oerhörd granskog står alltid beredd att med sjudande virulens

När kommunalarbetarna gått från en nylagd cementbassäng

Herr Stallarholm sade: När jag var liten och vacker

I min skepnad av rättrogen phytagoré som bekänner

Du skall komma med ryggsäck och blottlagda knän och det hela

De som levde före oss slängde sin trasiga potta

Bäst som man åker på vägen fram med jublande sång i sitt bröst

Herr Palmstruch hade den goda tanken

Den som lever där ingen väg går förbi

Den resande lyfter icke sin havsblå blick

Märkligt är att besinna och söka att fatta klart

Göta lejon öppnade ögonen sakta och gnällde

Titta här har vi nu tjugofem små vackra atomer

När jag steg fram i vagnen på konduktörens bud

Vattnet som farfar drack kom svalt ur sin rena källa

Kornknarren hördes bland gräs och strå

I det randiga vädret som rådde satt jag i solen och mådde

Tack, o frack, som tjänat i vårt fack

Jag hör under kvällspromenaden i de stora ekarnas hägn

Det var sen tusen år en dräng som jag i dag beklagar

Den största och skönaste ära som en dödlig på jorden kan få

Hertig Johan köpte i England en vagn av vilken han ej hade minsta gagn

Fåglar lär ungarna flyga, och folk lär barnen att gå

I velocipedens sköna epok, då världen var lycklig och glad

Efter femtio år av forcerad teknik

Nu är den glada festen förbi

Har du varit i Riddarholmskyrkan, min son

Den längsta dagen på året då Alf sin namnsdag har

Vid vägen i sommarvindens vin märks flaggorna vifta och smälla

Hui, mästare på den ljudande stenen

50 flickor från Agnefit önskar ingenting högre

Hell dig, o parktant, i år och mottag mitt pris

Närhelst jag kommer till Oslo minsann

Om kvällen då himlens kupa blir gul som falernervin

Immigranterna kommer i vågor över land och hav

Våra fäder som utmärkt förstod sig på mat

Var åttonde dag om ett år eller två

Samtidens ungdom som sakkunnigt vet

I denna onda tid kom låt oss talas vid

När asfalten kom kröp naturen fram

Alla dagar en liten stund

På Värmdövägen med vresig håg

Min gode och präktige granne han tänkte i lördags som så

Närd jag stack ut min näsa

Njut i dag medan tider är

Två gubbbar såg jag i sakta mak

Blomsterhandlarna sade, ty deras klokhet är stor

Ur marken spirar gräs och strå

Vet du, min broder, hur ryggskott känns

Folket i Sybaris, säger antika källor

Åker vi hem till vår middagsmat

När jag var ung och dummer

Jag mötte den äldre poeten

Innerst på landet i Södermanland

Göken gal det värsta han kan

Åker du icke till Örebro

När vi låg över nässlorna bakom vedbodens knut

Den första fjärilen fladdrade ut

När yrsnön ven mot Konserthusets vägg

Sedan jag legat och vältrat vintern lång

Sedan Björn Jonson har ritat fåglarnas flykt

Om någon tid, min gosse, är det tid att gå

När jag öppnade fönstret i torsdags var luften ljum

Med lappdräkt och lapptrumma reste den store Linné

Fråga vilken expert du vill så får du reda på

Jag läser häpen om osten kemi

Onsdagen den tjugonde mars i år

Just som bofinken kom och pep

Denna vecka , min fader och vän

Ack, om en chans man såge

Vårvärmen, läser jag, ligger på lut

Den dagen randas i sakta mak

Tar du på tanden din dagliga tår

Elektronerna dansar i ögats lins

Snart, säger skräddaren, kommer jacquetten igen

Låtom oss fälla ett erkänslans ord

Uppför den ståtliga Rhen mellan vinberg och borgar

Björn Jonson satt vid vägen, han satt vid vägens kant

Vad sade pastorn i kyrkan, mor

Kometen som masar sig hit i april och dansar i höjden sin dans

Professorns värv är en ringa sak

På onsdagens morgon när yrsnöns dans

I gryningens timme när daggen glittrar på gräset

Om våren då reslusten sätter åt

Allt mera sällsam är tillvaron vorden

De gråa bergen, de blåa vattnen

Katten ligger i stugan och har det bra

Mänskligheten var lycklig och fri till sextonhundrakallt

In kom Eld och var lyrisk i går

J Ianuario war thet kallt

Goda och ansvarskännande, hyggliga, skuldfria mäns liv

Vänner, människors barn! I som läsen, I som fantiserar!

Smålands drängar av starka drycker rörda

Den elfte januari klockan elva på förmiddagen

Missförstånd händer så lätt och kommer oss alla till del.

Den porten är hög och den vägen är bred som från folkhemmet leder

Näcken sitter i Lyckeby å, han låter som Bach och Sibelius

Allt som är viktigt att komma på är det någon som själv kommer på.

Samhällets brister upprör min vän, mot stjärnorna vägrar han sikta.

Så länge man inget vidare vet, vet man att man vet.

Det står en man vid Stockholms ström sin metrev prövar han.

”Säg mig, herr pastor, i Herrans namn:

Platon var ute och gick i Athene och månen sken.

Kungen satt på tronen från morron till kväll. Prinsessan låg i sängen och åt

Den som inte kan bädda sin säng och laga sin mat utan måste ha bistånd

Det kom en flicka från Askersund, pyttsan, pyttsan, pyttsan,

Hövlighet kostar ingenting och ger ansenlig vinst ändå.

Den utmärkte läraren satt efter måltiden utan vidare spisning

Josefin var tunn som en trådgardin, Kristin var en överviktare.

Hunden med näsan i jordens stoft nosar och känner sig för.

Den ringa myggan är icke tyst. Hon piper gällt i mitt öra

Filosofer som säger att viljan är fri kan aldrig ha varit kära.

När vi var barn såg vi mänskliga drag i tapeternas mönster

Eberhard var mig en duktig pys

Hundra miljoner kineser spisar sitt ris ur sin skål.

Misstro är lagarnas grund i dag precis som i Dracons dagar.

Här har vi skruven som lossar korken som satt i flaskan som innehöll spriten

Det är inte så säkert att den har rätt som kräver rättelse.

Bättre en manlig gris än en grisig man. Bättre en sorglig dag än en daglig sorg

Mitt hjärta är en snöboll som smälter i mitt bröst närhelst jag skådar Pettersson

Se icke på myran, du late, ty då kan du drabbas av flit,

Sagorna vimlar av fromma eremiter. De bodde i skogen och hjälpte envar som kom dit

De unga tänker att framtiden bringar lycka.De gamla tycker att förr var det glädje

Diktaren Aisopos levde på Samos och var en slav.

Härmed får Gutenberg sluta. Ja, härmed får Gutenberg gå.

Vid Kungliga slottet ser jag i höst till min fröjd att gevärsposten struttar

En vandrande solstrimma skrider över mitt arbetsbord

I en forsande ström över vägen till stan ser jag vårflodens vatten flyta

Om arkitekternas ritningar vore perfektare

Att tvätta en takkrona av kristall på mitt hotell i Verona

De svenska barnen på landet är trinda att titta på.

De stora norrländska städerna har ännu tomtmark kvar

Hjältar förde oss dit vi icke vill.

I denna veckan, o salighet, skall det vara vår sköna lott

I riksgäldskontorets källarvalv sitter en fullmäktig man

Bokhösten börjar och kvällen förlängs

Väster ut från Roskilde går vägen till Lejre

Mänsklighetens framtid är ljus

Kulturen i Lund är ett underbart museum

Damerna som sitter och arbetar i Lindstedts bokhandel

Lunds domkyrka repareras alltid

Det regnar och skvalar över tåget som går från öster till väster

Knappast ett fult hus beklämmer den resande

Vid ett ställe som heter Grisbäck skiljer sig gamla Blekingevägen

Tre mil söder om Kalmar, på Smålandskusten

I parken framför slottet i kalmar står Gustav Vasas byst

Kalmar domkyrka står öppen om morgonen

Kenneth, klädnypmakare Algotssons ende son, kom insläntrande i småindustrikontoret

Herr Hjalmarson sade att här gäller det att handla oförtövat.

När hela havet är fruset till is

Hednisk trolldom och kristen magi

Mänskligheten, rik och skön sitter i höjden och äter

Efter ämnen på veckans första dag

Från mitt vindsrum i Klara i februariljuset

Det är den förmögne majoren som vid Bärsärkavägen bor

På havets botten i nordpolens grannskap

Persikoträdens poetiska blom

Pelarhelgon och anekdoter

Gruvliga åkommor kan vi väl få

Måtte statens konstråd aldrig bli sjukt och nedbrutet

Gravlax, saltlake, lutfisk, stenbit och inlagd sill

Fullmånen lyser förstås i den mörknande kvällen

Turisterna strövar, teatrarna sover, butikerna slår igen

Knappt har man äntligen hunnit vänja sig vid

När Karl den store skapat sitt mäktiga välde

Den som inte är näpen vid tio år, den som inte är kär vid tjugo år

Strax tystnar fågelsången på antipodernas skär

Midvinternattens köld är svår. Klockan är mycket slagen

Kung David och kung Salomo de levde ett Herrans liv

Dagsljusets bleka och kraftlösa spel skymtar i söder ett slag

När jag gick i det myllrande vimlet omkring slog det mig plötsligt med kraft

Nästa fredag, saliga lott, leva vi icke på lutfisk blott, gloria jubilate

När byggnadsregleringen går till sina fäder

Pressen ger vinkar och råd om bak av allt bröd som till julen hör

Tänk i julbakens tid till en slokörad äldre poet

Alltmera vanligt torde det bli i den rymdtid som snart är här

Träl var jag Torfinn men husbond Hergeir i hedenhös på Helgö

Här är det vintriga landet. I landet är en stad. I staden går en gata

Släkte på släkte, ett i stöten, rörde i gröten så länge livet räckte

Kråkorna möttes på åkern och sa: Om vi hade en tanke vore det bra

Viken, tidens flyktiga minnen! Svitjods konungar, bleknen, försvinnen!

Bergen i Sverige är låga och kulturen flack

Dagen var kall, vinden var snål, staden var blåblek i tonen

Då och då stiger någon fram och säger hurtigt som så

Det satt en vis gammal uv i en ek. Ju mer han begrep ju mindre han skrek

Stammarna Kpwesi och Manoh och Kru och Bassa och Gbandi och Ge

I november när dagen var kall och trist och fröjderna icke var stora

Tänk så högtidligt det säkert känns för en julgran att spira på rikets gräns

Tydligen lackar det redan mot jul

Den goda tiden är visst förbi och jag är besviken på somt

Sedan kon har sluppit stå inne bakom lagårns dörr

Tänk så kloka stadsplanerarna blev den dag det gick upp ett ljus

Konjunkturerna viker visst lite grand och arbetsbrist kommer på kuppen

Förr eller senare kommer vi alla till Gränna

Endast kring tvenne ämnen bror brusar diktens flöden

Småningom lär man sig känna igen, när man är ute och kliver

När jag tände i spisen i stugan slog röken in

Det var så mörkt om morgonen som om aftonen fallit på

Sedan jag läst uti Uppsala Nya Tidning om jordbrukets barska dilemma

Om femtio år skall man säga i Huskvarna stad

Tänk vad tillvaron nu skulle skimra i rosig färg

Här på öfre Östermalm har vi ingen television

På stranden av havet när dagen var kall och grå

Fyllda ända till brädden står vattenmagasinen i år

Vad står det månntro om mig och mitt liv i Soliditets berömda arkiv

Den helige fadern satt på sin tron i sagolik glans och prakt

Redan på måndagen häpnade den som är far över alla presenter

Kärleken mellan kvinna och man

Låtom oss lyfta vårt öga till molnen som driver förbi

Vi strävsamma människor kom förbi händelsevis över bron

Uppsats är ett skriveri varöver vi alla har hängt vår näsa

Klockorna tickar världen runt vilket är schweizarnas fel

Skioptikonbilden som kom upp och ner vid föredragshållarens bult

Mindre än tio timmar är dagens längd

I Jönköpings stad ur Munksjöns innanmäte stiger den mastiga doften av svavelväte

Dagen innan rekrytmarschen gick stod den svenske soldaten i kö

Hundra miljoner tycks allmogen få i kompensation

En morgon ändes det plötsligt svalt om min hals

Mentalvårdsutredningen utreder förekomsten av stress

Låtom oss saktmodigt titta ut genom fönstret

Det sitter en österländsk korrespondent i Persiens eviga vår

Stundom händer att jag ser rutor och ränder och ingenting mer

Karl den tolfte han levde ett Herrans liv, han slogs och drog kniv

Tänk den som kände en vänlig redare

Inte på långa tider blir det fred på Norges jord

Solljuset lyste så skönt över stan att vår arbetsplats verkade dyster

Löven dalade, jojomen, och plötsligt föll det rätta

Till våren då jag besöker min vän blir jag bjuden på äppelvin

Måtte den dagen snart gry då svenska regeringen

Sven-Olof Sandberg sjöng en sång om bröllopsklockors bing och bång

Tänk att vara en människovänlig man vid riksbankens tryckeri

Sensommardimman är vacker att se när i gryningens tid

Inte var det detta som lekte oss i hågen

Svalorna sitter med tusentals volt mellan tårna

Vintern kan motses med lugn i år. Magasinen är fulla av väta

För så vitt Uppsala mötes beslut icke ur kraft blivit satt

Illiterata utan like kom varjagiska köpmän till Gårdarike

Sedan folk fick lördagen fri och köpte bil på kredit

Vi män av Gnosjö och Bankeryd har intet att befara

En duglig baron i drottning Kristinas dagar

När högtrycket äntligen kom som vi väntat på

Resande engelsmän kom från ofattbart fjärran

Öppnar jag Wehlener Sonnenuhr från Mosels borgar och slott

Om kvadratens yta är känd kan dess diagonal

Hur obehaglig världen skall bli på det bittra slutet

En lindrig asiat vid gränsen lurar och bidar vinterns rusk trankil och lat

Konungen av Arien, Persien, Medien och det stora Sogdiana

Äntligen briser hoppet. Nu löser jag knuten omsider

Den största skolklass jag någonsin haft i all min levnads dar

När vi vänder tillbaka från utlandet, fattiga som löss

Den som får sig en axelbred hemmason, hennes lycka är vanligen gjord

Detta var annat än skepp i butelj och snäckor från Kongo

Den enda värme man får i år i det eviga strilet, ja kors

En gång i tiden fanns kräftor i alla bäckar

Så är den dagen inne till slut då ingen saknar motboken mer

Kråkorna sitter på tippen och ler åt lagar och människofunder

I Småland genljuder åskans dån värre än annorstädes

När man blir gammal och plågad av gikt och podager

Ur gölarnas vatten i ändlös parad stiger grodorna upp på det torra

Här står flickorna i Småland Susilull och Susilo

Från Skåne kommer förfarna män innan Mälaren alldeles vuxit igen

Tänk om en afton vid Downing street ett stormöte skulle stå

O sovjetiska folk som så duktigt fått bukt med prisernas gisselslag

Vad allt ligger inte glömt och begravet i det djupa slammet på botten

Amorösa baroner i allo land lär, om jag ej har hört galet

När det regnar i Mälardalen är det lämpligt att tänka på

Hustrun gick i gräset, då hörde hon något som grymtade

I det utbredda lågtrycket faller regnet från skyn

Tre mycket stora båtar ankrar på Stockholms ström

Med blicken mot jorden i senare hälften av juli stiger människan ut.

Alltifrån morgonens tidiga stund och intill senan kväll

Jorden är liten vorden och tätt är dess slättland bebott

I det fredliga Sverige går de förbi med paraplyerna sina

Såsom ett komplement till det stora som sker

Detta, sade herr Stallarholm, är pilen i Valla

En morgon på stranden vid Grisslehamn över sommarens blåa hav

Nu kan vi inte bli bredare, starkare, lägre och längre

Den försumlige barnafadern på Medelhavets kust

Har det hänt någon gång i historien att två mötande härar brustit i skratt

De kungliga bagarna mättade manligen magarna

Torsdag den 10 juli bet mig myggen icke och bromsen ej

Näckrosen lyfter ur dyn sin förvånande blomma

Denna komplexa idiot står rycken

I den tiden då järnvägen byggdes till Falköping-Ranten

Jag sade: polarluften norr ifrån tog loven av sommarens sol

O, den som vore en tvålfabrikör som de skönaste kvinnor hoverar sig för

Vi såg ett litet, litet hus bredvid en stor, stor bil

När aftonen svalkas och stängningstimmen är slagen

Alaska i våra sinnen: hundarnas gläfsande spann

En tanke som sommarens skönhet förmörkar

Stararna visslade, göken gol, alla fältens tofsvipor skrek

När de hemkomna sjömännen stiger i land från sin färd över gungande

Jag föråldrade åldring som knappt gitter sörja och klaga

Vi alla som tycker om vin blundar saligt och mumlar

Solnas stad stövlar fram till hjärtat av Hagalund

Se svarte Rudolf han tittar, han böjer sin nacke och ser

I mellersta Sverige vid Mälarens sjö har allmogen nu börjat hässja sitt hö

Det året då Runn blev en insjö vars vatten var sött

Oxkommunisterna, upplyser Tass äter dessvärre för lite glass

Änskönt docenten Olle Thedin gjort många förbättringsförsök

Vågorna kluckar mot land från sydost i dag

Plötsligt är midsommarn här fast ekarna nyss blivit gröna

Såsom medlem i Skid- och friluftsfrämjandet vill jag icke försumma

Varje morgon i sommar närsom jag drar upp mina rullgardiner

Vi ätteläggar av Kan-Hi och Tsi-Hi, den Moderliga dygden

I Roskilde kyrka där vårdagens ljus

Blir du tagen av Eskilstunas polis och beklagligt i finkan satt

Rutger Emanuel Lodencreutz gick hem från tartarernas land

Olav Haraldson kom tågande från Gårdarike

Vid alla tider på dygnet har jag vandrat mot skiftande mål

Väl destillerat och kemiskt fritt från klor

Om du håller dig framme och är beredd

I de ljusa nätterna lyser den doftande häggen

Här går vi i sjumilaskogens djup med yxa i redlig hand

Maskrosblommorna sprutar ur jordens mull

Nu är mitt larviga liv förbi som jag levde i pölens väta

Vid Rådmansgatan 35 där herr Stallarholm bor med sitt viv

Den förståndige säger att under vårt senaste lustrum

Människan skådar med andakt hur hela naturen

Mera stridbar kan människan aldrig bli än hon bliver på tal om fiskeri

Den tegen som burit vårt dagliga bröd och gett oss potatis i överflöd

Långa är Mälarens stränder, lång är Saltsjöns kust

Blåsippan ute i backarna står, niger och säger: Sicken en vår

Nyligen såg jag att någon annonserade

När vi for fram över Tranebergsbro så såg vi öppet vatten

Ansvarskännande män i vårt fosterland klagar

Det är förvisso det lilla som skapar det svalg som består

Försäljningen av grammofonskivor är så stor

Eftersom intet poetiskt stod i bladet vid olyckstillfället

Köp en jagare medan det finns, direkt från militären

På annonser om vårliga kläder var gårdagens tidning rik

När den duglige mannen förbättrat sin lott

Till helgen sade Björn Berg med ett bittert leende

Somligt gnags bort av tidens tand, mycket ändras med årens växlingar

Alexander den store klev upp och sa

Av verbet aperire säger de lärde, vilket betyder att öppna, kommer april

Så sant vi är en kulturnation som icke är född i går

En vintrig morgon när mänskligheten drömde

Var fjortonde dag, läser jag och blir därvid alldeles kall

Hyde park corner, visats av institutioner

Öknens beduiner som sitter i solens brand

Rockarkonungens fader, den gamle knarrige gubben

Turisterna stiger till fjällens topp

Hej, min käre, vad tveken I för? Hör var det snapsning till Helsingör

Ack, varför ringer det icke i kyrkornas torn, varför dukas det ej till fest

Ej är så gott, så gott som man säger morot för människors ätt.

Pris vare trumpetaren Humphrey Lyttleton

Jag ville jag vore en ung monegask och själv vore karl för min hatt

Tänk, den som sutte i dag på den blanka Aruwimi

Här tvättade de sina särkar en dag. Det är inte det sämsta som hänt

Allting var fel i det forna men från och med nu blir det lätt

Flickorna i Karlskrona dem vare pris

Bakom fjällets skäggiga toppar blodiga månen brann

Konstapeln och konstaplan de vandrar par om par

Äldre personer från landet som avskyr kyla och drag

När jag gick för att skriva i detta blad i gårdagens solsken och tö

O, bittra martyrium! Ropar de höga prelaterna

Mäktiga tullmurar bygger de upp kring Västeuropas sexstatsgrupp

Krigets, katternas, takdroppets, vårdagsjämningens, mesarnas

Åt den fria lördagen gladde jag mig, det gör jag inte nu

Hurtigt i kylan och morgonvinden går man och skottar sig fram till grinden

Lärkorna tittade hit och vände ty de såg bara vinter och snö och elände

Vaka över oss S:ta Clara och håll din hand över Henrik Hahr

I Karlavägen 25 skred vi på gården in. Där har skatteverket sitt hem

När tillvaron är som bittrast och värst är merendels hjälpen nära

Lite tystare borde vi allt deklamera om nordiskt samarbete och så

En enstaka gång i mitt liv har det varit mitt lott

Vredgad steg grottmannen ut ur sin håla och riste mot himlen

Tiotusentals personer vilkas klockor går på sekunden rätt

Härmed förklarar jag mig villig att till alla delar

De vandrande djäknarna vandrar och går till sockengång oförtrutet

Fridens kringlor och saffranskrans ger både blod och järn

Mycket märkvärdigt finns att tänka på mellan himmel och jord, vill jag lova

På våren nittonhundrafem blev hären utan snus

Den sabeltandade tigern låg i sin djungel och spann

Vid festen Lupercalia, förtäljer antikens kännare

En gång i framtiden får vi det bra. Då får vi det skönt, vill jag lova

O du Vår Herre, tillgiv oss att vi ägnar oss åt politiken

Betänk, på dessa hyllor samlat stod det svenska folkets drömmar,

De som är femton år eller så tar sig ett manligt bloss

Det gamla Göta lejon, hon är tannlös igen

Låtom oss härmed se oss tillbaka och mysa

Måndagen den tionde februari tager överhovmästarinnan

Det är de fromma nunnor, de sjunger försynens pris

De nalkas sakta, de onda dar, de närmar sig mer och mer

På tisdagen badar vi inte, hihi, ty då är det bara vi

Denna dag tycks den lämpliga tidpunkten vara inne

Jazzens baciller med bas och trumpet överskrider alla staket

Människor och grisar gör gemensam sak i det att de spisar på allt

Så ofta det föll lite snö på vår stad och dess kommunikationer

Såväl mopedutredningen som matpotatisutredningen

Tänk om kammarråden i kammarkollegium plötsligt ilsknade till

När Västergötlands smalspårnät stod i sitt lysande flor

Må vi med hänsyn till kommande släkten utstöta byxor ur klädedräkten

Nyttigt i förekommande fall är att skilja på gran och tall

Nu vaknar kunskapstörsten i mitt sinne. På aftonkurser manas jag att gå

Den hurtige mannen som bor i Djursholm och om vintern på skidor går

Innerst i mellersta österland där vandrade tre vise män

Om hundra år sitter farfar och säger vafalls

Den andra januari när marken av snö är vit

Det finns mycket roligt i världen att se

Låt oss lugnt låta aftonens gny gå vår näsa förbi!

Solen går ner och är samma sol ändå

Till Drottningholm helt sonika

När jag var liten och låg i min bädd såg jag gubbar i alla vrår

Unga människor blickar framåt och måste tro

Är något beständigt på jorden månntro?

Är människonaturen god?

Älskade, älskade, var går din gång?

Åren går sin kos och tiden rinner

Åren går och livet går

Ålderdomen minns

Världen ger eko av hotfulla ord

Välj vilket sanningsord du behagar

Vårarnas knoppar öppnas